Что нового Оглавление Поиск Закладки Словарь Вход EN / RU
Адрес: Комментарии >> Комментарии к корзине наставлений >> Комментарии к собранию кратких наставлений >> Комментарий к Дхаммападе >> 2. Appamādavaggo >> 21,22,23 строфы - Чанда Паджджота получил пять средств передвижения
номера страниц: никакие PTS VRI Thai Myanmar | примечания: вкл. выкл. | вид для печати: открыть
<< Назад 21,22,23 строфы - Чанда Паджджота получил пять средств передвижения Далее >>
Закладка

Atha mātādhītaro seṭṭhiṃ āhaṃsu – "sāmi, vipatti nāma mahākulānampi uppajjati, mā amhe oloketvā bhuñja, mā cintayī"ti. Iti naṃ nānappakārehi yācitvā bhojesuṃ. So bhuñjitvā āhāraṃ jīrāpetuṃ asakkonto aruṇe uggacchante kālamakāsi. Mātādhītaro nānappakārehi paridevitvā rodiṃsu. Kumārikā punadivase rodamānā āhāratthāya gantvā, "kati paṭivīse gaṇhissasī"ti vuttā, "dve"ti vatvā āhāraṃ āharitvā mātaraṃ yācitvā bhojesi. Sāpi tāya yāciyamānā bhuñjitvā āhāraṃ jīrāpetuṃ asakkontī taṃ divasameva kālamakāsi. Kumārikā ekikāva roditvā paridevitvā tāya dukkhuppattiyā ativiya sañjātachātakadukkhā punadivase yācakehi saddhiṃ rodantī āhāratthāya gantvā, "kati paṭivīse gaṇhissasi, ammā"ti vuttā "eka"nti āha. Mittakuṭumbiko taṃ tayo divase bhattaṃ gaṇhantiṃ sañjānāti, tena taṃ "apehi nassa, vasali, ajja tava kucchippamāṇaṃ aññāsī"ti āha. Hirottappasampannā kuladhītā paccorasmiṃ sattipahāraṃ viya vaṇe khārodakasecanakaṃ viya ca patvā "kiṃ, sāmī"ti āha. "Tayā pure tayo koṭṭhāsā gahitā, hiyyo dve, ajja ekaṃ gaṇhāsi. Ajja te attano kucchippamāṇaṃ ñāta"nti. "Mā maṃ, sāmi, 'attanova atthāya gaṇhī'ti maññitthā"ti. "Atha kasmā evaṃ gaṇhī"ti? "Pure tayo janā ahumha, sāmi, hiyyo dve, ajja ekikāva jātāmhī"ti. So "kena kāraṇenā"ti pucchitvā ādito paṭṭhāya tāya kathitaṃ sabbaṃ pavattiṃ sutvā assūni sandhāretuṃ asakkonto sañjātabalavadomanasso hutvā, "amma, evaṃ sante mā cintayi, tvaṃ bhaddavatiyaseṭṭhino dhītā ajjakālato paṭṭhāya mama dhītāyeva nāmā"ti vatvā sīse cumbitvā gharaṃ netvā attano jeṭṭhadhītuṭṭhāne ṭhapesi.

пали english - E.W. Burlingame Комментарии
Atha mātādhītaro seṭṭhiṃ āhaṃsu – "sāmi, vipatti nāma mahākulānampi uppajjati, mā amhe oloketvā bhuñja, mā cintayī"ti. The mother and daughter said to the treasurer, “Master, misfortune comes even to prominent families. Eat without regarding us and do not worry.”
Iti naṃ nānappakārehi yācitvā bhojesuṃ. After a good deal of urging, they prevailed upon him to eat.
So bhuñjitvā āhāraṃ jīrāpetuṃ asakkonto aruṇe uggacchante kālamakāsi. But after he had eaten, he was unable to digest his food, and when the sun rose, he died.
Mātādhītaro nānappakārehi paridevitvā rodiṃsu. The mother and daughter wept and wailed and lamented.
Kumārikā punadivase rodamānā āhāratthāya gantvā, "kati paṭivīse gaṇhissasī"ti vuttā, "dve"ti vatvā āhāraṃ āharitvā mātaraṃ yācitvā bhojesi. On the following day the young girl went the second time to procure food. “How many portions will you have?” “Two.” She carried the food back to her mother, and after a good deal of urging, prevailed upon her to eat.
Sāpi tāya yāciyamānā bhuñjitvā āhāraṃ jīrāpetuṃ asakkontī taṃ divasameva kālamakāsi. The mother yielded to her pleading and consented to eat, but died on that very day.
Kumārikā ekikāva roditvā paridevitvā tāya dukkhuppattiyā ativiya sañjātachātakadukkhā punadivase yācakehi saddhiṃ rodantī āhāratthāya gantvā, "kati paṭivīse gaṇhissasi, ammā"ti vuttā "eka"nti āha. The young girl, left alone to herself, wept and wailed and lamented over the misfortune that had come upon her. On the following day, suffering the pangs of hunger keenly, she went weeping in the company of beggars to procure food. “How many portions will you have, daughter?” “One,” was her reply.
Mittakuṭumbiko taṃ tayo divase bhattaṃ gaṇhantiṃ sañjānāti, tena taṃ "apehi nassa, vasali, ajja tava kucchippamāṇaṃ aññāsī"ti āha. A householder named Mitta, remembering that she had received food for three days, said to her, “Perish, vile woman. To-day, at last, you have come to know the capacity of your belly.”
Hirottappasampannā kuladhītā paccorasmiṃ sattipahāraṃ viya vaṇe khārodakasecanakaṃ viya ca patvā "kiṃ, sāmī"ti āha. This daughter of a respectable family, modest and timid, felt as though she had received a sword-thrust in her bosom, or as though salt water had been sprinkled on a sore. She immediately replied, “What do you mean, sir?”
"Tayā pure tayo koṭṭhāsā gahitā, hiyyo dve, ajja ekaṃ gaṇhāsi. “Day before yesterday you took three portions, yesterday two, to-day you take but one.
Ajja te attano kucchippamāṇaṃ ñāta"nti. To-day, then, you know the capacity of your belly.”
"Mā maṃ, sāmi, 'attanova atthāya gaṇhī'ti maññitthā"ti. “Sir, do not think that I took these for myself.”
"Atha kasmā evaṃ gaṇhī"ti? Why then did you take them?”
"Pure tayo janā ahumha, sāmi, hiyyo dve, ajja ekikāva jātāmhī"ti. “Sir, day before yesterday we were three, yesterday we were two, to-day I am left alone.”
So "kena kāraṇenā"ti pucchitvā ādito paṭṭhāya tāya kathitaṃ sabbaṃ pavattiṃ sutvā assūni sandhāretuṃ asakkonto sañjātabalavadomanasso hutvā, "amma, evaṃ sante mā cintayi, tvaṃ bhaddavatiyaseṭṭhino dhītā ajjakālato paṭṭhāya mama dhītāyeva nāmā"ti vatvā sīse cumbitvā gharaṃ netvā attano jeṭṭhadhītuṭṭhāne ṭhapesi. She then told him the whole story from the beginning. As he listened to her story, he was unable to control his tears, but was overcome by the power of the grief that arose within him. Finally he said to her, “My dear girl, if this is the case, do not worry. Hitherto you have been the daughter of the treasurer Bhaddavatiya, but from this day forth you shall be my very own daughter.” And he kissed her on the head, conducted her to his own house, and adopted her as his own oldest daughter.